olika sorters människor

Har kommit fram till att det nog bara finns två sorters människotyper här i världen. Gröpare och skrapare. Själv hör jag till den senare. Härom kvällen när jag skulle göra mig en liten nattmacka la jag märke till att vi har gröpare i familjen, kan naturligvis inte säga vem med säkerhet, men jag har mina misstankar. Jag kanske måste förklara mig. En gröpare är alltså en person som gröper skopor ur smörpaketen, istället för som jag, till exempel, som skrapar smöret ur paketet.
Nåväl vad spelar nu detta för roll egentligen. Ja ingenting, men jag började fundera om det är skillnader mellan människotyperna gröpare och skrapare. Det är ju till synes två fundamentalt skilda syner på hur man hanterar smör och andra bredbara produkter. Kan det vara så att det finns andra markanta skillnader?
Den första tanken som slog mig är att gröpare är personer som har lite jävlar annammma i sig, en person som tar för sig här i livet, kanske till och med har lite oordningssinne. En skrapare skulle då vara en lite försiktigare människa som hellre vill ha ordning och struktur. Nja, vet inte om det stämmer in på någon i familjen direkt, kanske?
Jag gjorde i varje fall en helt oventenskaplig undersökning på jobbet, och det visade sig att det inte finns gröpare på jobbet. I varje fall inte någon som vill erkänna sina tillkortakommanden. Mer eller mindre alla kände nog gröpare, eller hade någon gröpare i familjen. Men inte var det gröpare själva inte, nähä då. Min teori föll pladask. Är man gröpare borde man i sådana fall vara stolt över det, och kanske till och med lite skrytsam över hur man tar stora kratrar ur den bredbara pastejen, utan någon som helst hänsyn till oss stackars skrapare som måste laga och fixa den bredbara delikatessen, (med en hel del besvär kan jag tillägga) för att våra skrapande tvångstankar kan lugnas.
Är rädd att gröpare och skrapare aldrig kan komma över sina olikheter i bredning av alla de härliga sorter av mjölbaserade jästsvullna produkter som ger oss alla sådan tillfredsställelse. Fast kanske ändå? Jo både gröpare och skrapare kan nog enas om en gemensam ståndpunkt.
Föraktet av den tredje sortens människotyp. Ostfördärvarna, de som gör skidbackar av osten!

Kommentarer
Postat av: Erika

Japp, jag kan med stolthet erkänna att jag är en gröpare! Oordningssinne? Hahaaa.. Vilket försiktigt uttryck för mitt kaotiska stökiga sätt. Jag knäpper även mitt på kaviartuben när jag tar kaviar :-)

2010-03-10 @ 21:54:23
URL: http://tallsally.blogg.se/
Postat av: MammaMarie

Jag måste nog hålla med här. Men folk kan ändra sig... tydligen. Jag voro en gröpare en gång i tiden, häromdan insåg jag att jag numera äro en skrapare. Jag vet dock inte när denna övergång skedde, la inte själv märke till det.



Men det kan kanske hänga ihop med min nya vurm för ordning och reda...vilket gör mig galen, då ingen annan i huset verkar dra åt samma håll som mig. Då hade det varit skönare vara en gröpare ett tag till... tills ungarna flyttar.

2010-03-11 @ 07:29:38
URL: http://mammamarie.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0