Vad är det nu med svenskar och fika?

Tillbaka till verkligheten, den grå vardagen. Men en fördel med att vara tillbaka på jobbet är att det nu och då bjuds på fika. Men ett dilemma infinner sig ibland när det gäller fika. Inte speciellt på jobbet men i allmänhet. Vad skall man äta av först? Vilka kriterier är det som avgör om man får kasta sig över tårtan direkt eller om man först skall äta de där lite läbbigare kakorna, eller kanske torrbullarna, eller möjligtvis kasta sig över den där delikata, perfekt mjuka och fortfarande lite varma havrekakan?
Ännu en ovetenskaplig undersökning bland mina tämligen fikasugna arbetskamrater visar att om en glad fikare skulle kasta sig över tårtan direkt, blir han eller hon paria bland släkt och vänner. I vissa fall...oftast hos mormödrar är det kutym att äta tårta när man vill, men de hör till undantagen som bekräftar regeln. LÅT BLI TÅRTAN! Ät de torra gamla kakorna först.


Okey då, tänker nog de flesta. Fast då uppstår det ytterligare ett problem. Anta att det serveras, pepparkakor, drömmar, negerbollar och kanelbullar innan tårtan. Vilken kaka tar vi då först??
Alla tillfrågade fikabröder och systrar är i stort sett överens (inte de med snälla mormödrar) men alla andra. Ät de kakor du gillar minst först, för att sen jobba dig upp i godhetshirearkin. Avsluta sedan med den utsökta gräddtårtan.
Det är fortfarande oklar om du skall ät till och med den där kakan som får dig att kväljas av vämjelse först eller om det är okey att hoppa över den.


Jaha, tänker då vän av ordning. Om det är okey att äta sig fram eller till och med hoppa över vissa kaksorter, varför då inte kasta sig över TÅRTAN som vi alla vet, ja ni läste rätt, ALLA vet är det bästa med fika eller kalas. Jäkla fikaregler!!! Det är på tiden att vi bryter mot denna härninga fikatraditionen som svenskarna tagit till sig, jag uppmanar alla att bara gå in på godsakerna. Varför undrar ni säkert? Jo det skall jag berätta.
Anta att en ondsint fikabjudare, det finns sådana och fler kommer att dyka upp efter detta inlägg i debatten, bjuder fem vänner på fika. Den onda fikabjudaren ställer fram fyra sorters kakor och en tårta. Det finns fyra drömmar, tre havreflan och en muffin på fatet. De fem vännerna kommer då att bli helt paralyserade. Ingen kan ta nåt först utan att de andra blir utan, och INGEN får tårta. Sådant här pågår säker dagligen, eller kanske inte, men OM det gör det måste vi alla ta mod till oss och bryta fikatraditionen, gå direkt på tårtan, den borde ju räcka åt alla fem.
Fast då är det väl en sån här lite köpes-prinsesstårta som egentligen är byggd bara för två, max tre personer, Gha vi fikarebeller kan aldrig vinna.


Oj höll på att glömma dagen outfit.
Idag valde jag en liknande blå byxa av märket jobman. Även nu matchade jag den med en blå bomullströja.
Men istället för den röda märkpennan, valde jag ett blått och vitt passerkort som accessoar. Jag kände mig lite wild and crazy och tyckte jag skulle sticka ut från mängden lite denna underbara måndag.

Kommentarer
Postat av: Fredde

Inte lätt med fika ska ta å hugga in på tårtan först nästa gång blir nog utstirad :) nice outfit :)

2010-03-15 @ 22:04:21
Postat av: mikke

klart som korvspad :)

2010-03-15 @ 22:13:40
Postat av: MammaMarie

Ja du Micke, du har det inte lätt. Gör det lätt för dig istället. Gör som jag:



Jag ansvarar inte för att den som bjuder lägger fram torra kakor. Det är väl inte MITT fel?! Jag tar det som jag finner vara det götteste först - är det tårtan så hugger jag in på den. Oftast erbjuder jag mig att servera till alla andra samtidigt.



Ibland händer det dock faktiskt att jag inte alls är sugen på en mäktigt tårtbit, utan siktar hellre in mig på de torra kakorna. Då gör jag så utan skam över att säga nej till tårtan. Fast detta händer, tyvärr, ytterst sällan...

2010-03-17 @ 09:21:10
URL: http://mammamarie.se
Postat av: Mikke

Aha Marie. Jag misstänkte nog att jag var inne på rätt spår i mitt lilla upprop. Klart vi skall hugga in på tårtan först. Men jag skulle aldrig kunna tacka nej till en stabbig tårtbit eller tre, men inte fler än fyra, kanske fem. Livet är helt enkelt för kort för att inte njuta av varenda sekund (och godbit) som erbjuds.

2010-03-17 @ 22:25:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0